Konsten att välja typsnitt

Typsnitt är formen på våra bokstäver och med rätt typografi kan vi förmedla känslor, tankar och intryck från avsändaren bakom texten. Typografi är en avgörande del i vår strategiska kommunikation. Vi guidar dig till hur du väljer ett typsnitt som både ökar läsbarheten och ger rätt intryck.

Känslan sitter i formen

Vilken typsnitt du väljer har stor betydelse för känslan du vill förmedla. Fundera över ditt budskap med texten och vilken ton du vill utstråla. Formell eller lekfull, smart eller rolig, modern eller traditionell? Om avsändaren är en advokatfirma ser det inte pålitligt ut med ett mjukt och lekfullt typsnitt som Comic Sans, då vill man hellre använda ett typsnitt som är formellt och ger intryck av allvar. Ett sobert typsnitt som Operetta passar inte på en glassbil som ska utstråla lekfullhet och glädje.

”Fötternas” vara eller icke vara

Det finns mängder med olika typsnitt och de kan delas in i två kategorier: seriffer och sans-seriffer. För seriffer gäller att bokstäverna har små fötter, tvärgående streck i ändarna medan sans-seriffer består av raka linjer utan variation i ändarna.

Den gamla skolan säger att bokstäver med seriffer har högre läsbarhet och är därför att föredra vid större textmassa medan sans-seriffer ofta används för rubriker och kortare texter då de ger intryck av stadga. Sedan internets genombrott har nya riktlinjer börjat gälla.

Sans-serifferna ger bokstäverna en tydlighet utan fötter. Dess avskalade form fungerar precis lika bra att läsa och serifferna har nu mer mest en dekorativ funktion. Forskning visar att vi inte läser bokstav för bokstav, utan vi läser ett eller flera ord i taget. Vi ser alltså orden i bilder och därför är ordets ytterkontur viktigast, därför kan serifferna till och med ha en motsatt effekt på läsbarheten.

Forskning visar också att det du är van att läsa blir mest lättläst. På 1800-talet ansåg folk att gotiska bokstäver var mer lättläst än vanliga seriffer. Det berodde på att man var van att läsa den typen av text och man tyckte att de ljusa moderna bokstäverna var alldeles för bleka och kontrastlösa.

De tunga gotiska bokstäverna slösade dock på tryckfärg och därmed gick utvecklingen åt tunna seriffer. Idag går vi allt mer från tryckta medier till digitala och därför har sans-serifferna fått fäste. Idag läser många av oss mer på skärm än på papper, och är därför vana vid fotlösa bokstäver. Sans-serifferna ansågs lämpas bättre vid skärmläsning men idag blir skärmarna allt bättre så det är inte längre en avgörande faktor.

Läsbarheten är A och O

Kompromissa aldrig med läsbarheten. Se till att det finns luft mellan raderna och gott om mariginaler runt om. Rymd och luft runt ditt innehåll lämnar fokus på ditt budskap. På designspråk kallar vi det White space.
Välj ett lättläst typsnitt utan för mycket krusiduller och dina läsare kommer att läsa texten snabbare. Idag möts vi av mer information varje dag än vad våra hjärnor är konstruerade att ta in, därför vill vi göra det enkelt för våra läsare.

Textens kontext

I vilken kontext och miljö ska texten läsas? På skärm eller papper? En skylt som man swishar förbi i 70 km/h eller en flyer i ett väntrum? Fundera över hur mycket tid och utrymme dina läsare har åt dig.

Slutligen när du valt ditt typsnitt är det viktigt att du kontrollerar licenser och se dig omkring så att inga andra företag använder samma typsnitt. En vanlig fälla är att man råkar hitta en font som inte stödjer Å, Ä Ö och andra specialtecken. Har du hittat ett typsnitt som stämmer in på ovanstående – grattis! Du har nu ett typsnitt som kommer fungera över tid, är anpassningsbart och lättläst!